Artrosforskning kan ske på många olika sätt och i många olika miljöer, i labbet där Amanda gör en del av sin forskning är det möjligt att t.ex. studera brosk från såväl friska som artrosdrabbade leder.
I filmklippet får vi ta del av när Amanda arbetar med broskpluggar som mäter 6mm i diameter. Vi ser när hon fäster broskpluggarna med en vätska, PBS som är en så kallad buffert; vatten med saltjoner. Den maskin vi ser att Amanda fäster broskpluggarna i heter Kryostat, den håller ca -20 grader och till följd av detta fryser broskpluggarna fast.
I Kryostaten finns ett väldigt vasst knivblad som möjliggör för att skära tunna snitt, i filmklippet är det inställd på 20 mikrometer. Snitten börjar från ytan av brosket (ledytan) och fortsätter sedan nedåt.
Anledningen till att Amanda gör detta är för att hon och hennes forskarkollegor vill studera två olika zoner i brosket, ytzonen (engelska: superficial zone) och övergångszonen (engelska: transitional zone). Med hjälp av de tunna snitten som skärs i kryostaten kan Amanda samla in brosk från de olika zonerna.
Från snitten har Amanda sedan extraherat proteiner från den extracellulära matrisen (vi har tidigare skrivit mer om detta här ). Materialet ska sedan studeras med hjälp av masspektrometri.
