Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Läkemedelsbehandling vid artros

Smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel ska endast användas som ett komplement till grundbehandlingen vid artros.

Fyra vita och två gula smärtstillande tabletter ligger bredvid en vit karta med tabletter på en svart bakgrund.

Det finns i dagsläget tyvärr inget läkemedel som kan bromsa, stoppa, eller vända sjukdomsförloppet vid artros. Det pågår dock intensiv forskning i fältet.

Däremot finns det ett flertal smärtstillande läkemedel och så kallat antiinflammatoriska läkemedel som kan mildra själva symtomen vid artros (utan att påverka själva sjukdomsförloppet). Dessa läkemedel kan vara ett komplement till grundbehandlingen då denna inte givit tillräcklig effekt. I vissa fall kan smärtstillande läkemedel behövas för att man överhuvudtaget ska lyckas komma igång med grundbehandlingen (fysisk träning). Man bör dock alltid rådgöra med läkare först.

Nedan kan du läsa om ett antal olika vanliga typer av smärtstillande läkemedel som används för att lindra artrossmärtor och/eller dämpa inflammation som ibland kan vara en bidragande orsak till smärtan vid artros.

Inflammationsdämpande tabletter (NSAID/Cox-hämmare)

Ibuprofen, naproxen och diklofenak är exempel på verksamma substanser som ingår i läkemedelsgruppen NSAID (Nonsteroidal anti-inflammatory drugs). Ett annat namn för denna typ av läkemedel som dämpar inflammation är cox-hämmare. NSAID har både inflammationshämmande och smärtstillande egenskaper och fungerar ofta bra att använda under korta perioder (upp till cirka två veckor) vid smärta och inflammation. Vanligt förekommande biverkningar är dock ökad risk för bland annat magsår och gastrit. De ska heller inte ges till personer med njur- eller leversjukdom då de kan orsaka allvarliga skador på dessa organ.

Inflammationshämmande salvor

Vid milda till måttliga artrosbesvär i knän, händer och fötter kan inflammationshämmande (NSAID) salvor eller geler ge viss smärtlindring och dämpa inflammation. För patienter som inte vill eller kan ta antiinflammatoriska tabletter på grund av biverkningar, kan denna administrationsform vara ett bättre alternativ än tabletter. 

Paracetamol

Paracetamol finns receptfritt på apotek och är ett vanligt använt läkemedel mot artrossmärta. Man kan under en tid pröva Paracetamol för att möjligen minska milda till måttliga smärtor och på så sätt göra det enklare att börja röra på sig. I genomsnitt är effekten av paracetamol utöver placebo tveksam vid artrossmärta, men eftersom det finns många olika smärtmekanismer vid artros, kan paracetamol vara till hjälp att minska smärtan för vissa typer av artrossmärta. Höga doser av paracetamol under en längre tid kan leda till allvarliga, livshotande leverskador.

Kortisoninjektion

Kortison tillhör läkemedelsgruppen glukokortikoider och är ett läkemedel som dämpar inflammation och hämmar immunförsvaret likt kroppens eget hormon, kortisol. Kortison ges ibland som en injektion i den artrosdrabbade leden för att dämpa inflammation och lindra smärta. Personer med artros som lider av starka smärtor och som inte fått tillräcklig lindring av eller inte kan använda NSAID-preparat, kan uppleva smärtlindring under en viss period (ungefär 6–8 veckor) efter att ha fått en kortisoninjektion. Det finns heller inte tillräckligt mycket vetenskapligt underlag för att behandlingen ökar livskvaliteten eller rörligheten.

Opioider

Opioider är ett samlingsnamn på en grupp läkemedel som ibland används för att lindra tillfällig smärta efter en operation eller för att behandla till exempel svåra cancersmärtor. Alla opioider är narkotikaklassade på grund av att de är starkt beroendeframkallande och det finns flertalet vanliga biverkningar som trötthet, illamående och förstoppning. Man får dessutom inte framföra motorfordon då man tar dessa preparat på grund av nedsatt uppmärksamhet och nedsatt reaktionsförmåga. Socialstyrelsen klassar opioider som låg prioritet eftersom läkemedlet medför stora risker (kan ge allvarliga biverkningar och skapa beroende).

Observera!


  • Vänd dig endast till smärtstillande läkemedel när det verkligen behövs.
  • Smärtstillande läkemedel är ett komplement till grundbehandling och ska aldrig ersätta grundbehandlingsstegen
  • Medicinera aldrig under en längre period utan att rådfråga läkare.