Martin Englund
professor, läkare, epidemiolog
Forskningsområde: Artros – från tidiga sjukdomsmekanismer till börda på individ och samhälle
Jag brukar dela upp min forskning i tre grenar:
1. Molekylära processer vid artrosutvecklingen och dess olika stadier med hjälp av bland annat min biobank och avancerade mätinstrument i laboratoriemiljö.
2. Strukturella förändringar som sker i ledvävnaderna och dess eventuella samband med ledfunktion och smärta. Förändringarna kan synliggöras med olika bildtekniker såsom röntgen och magnetkameraundersökning men också med mer högspecialiserade och ovanliga metoder som undersökningar med synkrotronljus (elektronaccelerator).
3. Påverkan av artros på patient och samhälle (till exempel hur läkemedelsanvändning och samsjuklighet ser ut vid artros).
När väcktes intresset för att börja forska?
Jag var nyfiken på forskning tidigt. Redan efter min gymnasietid deltog jag i en så kallad "forskarskola" vid Lunds universitet sommaren 1992. Jag arbetade då med ett projekt om en nyttig bakterie (lactobaciller) och dess fördelar i mag- och tarmkanalen. Sedan var det mer eller mindre ödets nyck att artros blev mitt forskningsfält. Jag var intresserad av idrottsmedicin och började ett projekt om meniskskador under mina läkarstudier, vilket sedan ledde mig till sjukdomen artros. Jag är numera forskare på heltid och leder en forskargrupp om cirka 20 personer.
Berätta om ett av dina pågående forskningsprojekt.
Eftersom jag har ett stort antal olika projekt igång så är det svårt att välja ut ett. Ett av de större ”övergripande” projekten jag driver är de projekt som är relaterade till biobanken där vi undersöker tidiga processer och molekyler relaterade till sjukdomen bland annat i menisk, ledvätska och brosk från knäleden. Det är en långsiktig satsning som vi har fått finansierat av Europeiska forskningsrådet. Projektet drivs i samarbete med forskare från bland annat Finland och omfattar ett flertal forskarstuderande, postdoktorala och seniora forskare.
Vad hoppas du ska ske inom ditt forskningsområde?
Jag hoppas bland annat på ett genombrott i förståelsen av de tidiga uppkomstmekanismerna för artros. Om vi kan förstå uppkomstmekanismerna bättre bör vi också kunna finna metoder eller behandlingar att kunna förebygga, förhindra eller bromsa sjukdomen i ett tidigt stadium, det vill säga innan sjukdomen är långt framskriden och för svår att påverka.
Vad anser du vara ditt största bidrag hittills till ditt forskningsområde?
Jag skulle själv säga att det är den nya kunskap jag tillfört om hur vanligt det är med trasiga menisker samt meniskens roll vid artrosutveckling i knäleden.
Läs mer om Martins forskning i Lunds universitets forskningsportal
www.clinicalepidemiology.se
Det här gör jag helst på min fritid: Är i mitt fritidshus med familjen eller sysslar med något byggprojekt.
En bok eller en film jag skulle rekommendera: En serie jag rekommenderar är "Chernobyl", om den svåra kärnkraftsolyckan i Ukraina år 1986. Jag minns händelsen väl från min barndom då jag följde utvecklingen noga efter olyckan blev känd. Mycket sevärd.
Något som de flesta inte vet om mig: I början på 2000-talet bodde jag och arbetade som dykläkare i Norge under några år i ett företag tillhörande dåvarande Statoil. Arbetet omfattade rådgivning inför professionell djuphavsdykning i olje- och gasindustrin i Nordsjön samt säkerhet, forskning och utveckling inom området, samt kunskap om militär dykning och räddningsuppdrag under vatten. Detta var i samband med den tragiska förlisningen av den ryska ubåten Kursk i Norra Ishavet. Jag är sportdykare själv, om än det inte bli dykt så ofta nuförtiden.
Det roligaste med mitt jobb är: De spännande utmaningarna och flexibiliteten i arbetsdagen, men framför allt de fantastiskt duktiga medarbetarna jag har förmånen att jobba med.